Regeringskansliet

Faktapromemoria 2012/13:FPM22

Meddelande om uppdatering av industripolitiken

Näringsdepartementet

2012-11-14

Dokumentbeteckning

KOM(2012) 582

En starkare europeisk industri för tillväxt och ekonomisk återhämtning. Uppdatering av meddelandet om industripolitiken.

Sammanfattning

Kommissionen antog den 10 oktober 2012 ett nytt industrimeddelande. Meddelandet är en revidering av industriflaggskeppet som är en viktig del av EU2020-strategin. Syftet är att stärka EU:s industriella konkurrenskraft och underlätta övergången till en koldioxidsnål och resurseffektiv ekonomi.

Med den förnyade industripolitiska strategin i sitt meddelande vill kommissionen vända industrins nedgång i EU från den nuvarande andelen av BNP i EU på omkring 16 %1 till 20 % fram till 2020. Detta föreslås ske genom avsevärda återhämtningar i fråga om investeringar (fasta bruttoinvesteringar och investeringar i utrustning), ökad varuhandel på den inre marknaden (till 25 % av BNP senast 2020) och en avsevärd ökning av antalet små och medelstora företag som exporterar till länder utanför EU.

Således föreslår kommissionen en aktiv industripolitik som vilar på följande fyra hörnstenar:

1.Underlätta investeringar i ny teknik och innovation

2.Marknadstillträde

3.Tillgång till finansiering och kapitalmarknader

4.Humankapitalets avgörande betydelse

(nama_nace_10_c)

1

2

1.1Ärendets bakgrund

Kommissionen antog 2010 meddelandet En integrerad industripolitik för en globaliserad tid, som som ett led i strategin Europa 2020. Tonvikten låg på att stärka industrins konkurrenskraft för att skapa tillväxt och sysselsättning, och underlätta omställningen till en koldioxidsnål, resurseffektiv ekonomi. Det nya meddelandet bygger på och uppdaterar meddelandet från 2010.

1.2Förslagets innehåll

Med den förnyade industripolitiska strategin i detta meddelande vill kommissionen vända industrins nedgång i EU från den nuvarande andelen av BNP i EU på omkring 16 % till 20 % fram till 2020. Detta bör ske genom avsevärda återhämtningar i fråga om investeringar (fasta bruttoinvesteringar och investeringar i utrustning), ökad varuhandel på den inre marknaden (till 25 % av BNP senast 2020) och en avsevärd ökning av antalet små och medelstora företag som exporterar till länder utanför EU.

Kommissionen föreslår en aktiv industripolitik som vilar på fyra hörnstenar:

A.EU måste skapa rätt övergripande förhållanden för att stimulera nya investeringar, påskynda spridningen av ny teknik och öka resurseffektiviteten. Detta gäller bl.a. tekniska föreskrifter och reglerna för den inre marknaden samt kompletterande åtgärder som infrastruktur, FoU och innovation. Som ett första steg nämns i detta meddelande sex prioriterade områden där insatser kan se omedelbart.

B.Den inre marknaden måste förbättras genast. Åtgärderna för det läggs fram här och i Inremarknadsakten II, och återspeglas i de landsspecifika rekommendationerna till medlemsstaterna under den europeiska planeringsterminen. De ska bidra till att öka handeln på den inre marknaden. Att öppna internationella marknader kommer också att bidra till återhämtningen. Världens snabbväxande ekonomier erbjuder nya exportmöjligheter för EU- företagen, särskilt de små och medelstora.

C.Investeringar och innovation kan inte ske utan tillgång till tillräcklig finansiering. Offentliga medel har redan uppbådats för att hålla uppe investeringar i innovation, särskilt av små och medelstora företag. Bara om man uppbådar privata medel kan man komma upp i den nivå och uthållighet på investeringarna som EU:s företag behöver. Det är därför också av avgörande betydelse att förbättra tillgången till kapitalmarknaderna för att öka vår konkurrenskraft.

3

D.Slutligen kräver en framgångsrik industripolitik kompletterande åtgärder för att öka investeringarna i humankapital och kompetens. Insatser för att skapa nya jobb och verktyg för att prognostisera kompetensbehov är nödvändiga för att rusta arbetskraften att hantera industrins omställningar.

A.Underlätta investeringar i ny teknik och innovation

Kommissionen föreslår i meddelandet sex prioriterade åtgärder för att stimulera nya investeringar.

i)Marknader för avancerad tillverkningsteknik och ren p roduktion

En politisk samordning mellan EU:s, medlemsstaternas och de berörda parternas insatser kan stärkas genom en särskild arbetsgrupp för avancerad tillverkningsteknik för ren produktion. Det skulle kunna tillhandahålla ledarskap och samordning, och sprida de offentlig-privata partnerskapens resultat och föra ut dem på marknaden. Det kan också främja innovationsåtgärder på efterfrågesidan t.ex. genom reglering och standardisering i god tid på den inre marknaden eller genom nyskapande offentlig upphandling.

ii)Marknader för viktig möjliggörande teknik

I ett meddelande ( En europeisk strategi för viktig möjliggörande teknik: mot tillväxt och jobb, COM(2012) 341) från juni 2012 anges EU:s strategi för att påskynda utvecklingen och det industriella ibruktagandet av produkter som bygger på möjliggörande teknik. Strategin står på fyra ben. För det första bör EU:s politiska instrument anpassas och effektiviseras. För det andra bör EU:s och medlemsstaternas satsningar samordnas bättre för att nå synergi och komplementaritet. För det tredje bör lämpliga, särskilda styrstrukturer inrättas i och utanför kommissionen för att genomföra politiken på området. För det fjärde bör befintliga handelspolitiska instrument tas i anspråk för att garantera en lojal konkurrens och lika spelregler på världsmarknaden. Man ska också satsa på att utveckla den inre marknaden för innovativa produkter för att främja vetenskap och teknik och uppmuntra nyföretagande inom möjliggörande teknik. Man bör undersöka hur man kan bevara och utveckla en stark europeisk grund för möjliggörande teknik, t.ex. för komponenter som används i tele- och IT-industrin.

iii)Marknader för biobaserade produkter

För att bygga upp en inre marknad för biobaserade produkter krävs nya standarder och uppdaterad lagstiftning. Europeiska standardiseringsorganet, CEN, arbetar redan med standardiseringsmandat för biobränslen och biobaserade produkter i allmänhet samt med särskilda mandat för biopolymerer, smörjmedel, lösningsmedel och ytaktiva ämnen.

2012/13:FPM22

4

Ett organiserat offentlig-privat partnerskap med utgångspunkt i det gemensamma teknikinitiativet för biobaserade industrier för tillväxt kan uppbåda privata investeringar, underlätta en effektiv och långsiktig uppskalning av biomassaleveranserna, stödja storskaliga demonstrationsprojekt för bioraffinaderier, främja grön offentlig upphandling och ta fram nya biobaserade produkter och material. Innovativa processer och innovativ teknik kan underlägga tillvaratagandet av skörderester och marin biomassa som för närvarande går till spillo.

iv)Hållbar industripolitik, hållbart byggande och hållbara råvaror

Kommissionen lyfter fram att nya europeiska standarder behövs för hållbara byggprodukter, byggprocesser och byggentreprenader för att bevara den inre marknaden enhetlig för både varor och tjänster. Den europeiska byggindustrins internationella konkurrenskraft kan stärkas bl.a. genom internationell spridning av byggstandarderna Eurocodes. Det offentligprivata partnerskapen Energieffektiva byggnader torde påskynda övergången från forskning till marknad. Kommissionens planerar särskilda ekodesignföreskrifter om industriprodukter, framförallt sådana som har stor miljöpåverkan under sin livscykel, liksom stöd för snabbare och billigare måluppfyllelse inom ekodesign genom frivilliga branschöverenskommelser. Vidare planeras en vidareutveckling av stabila återvinningsmarknader och en ökning av insamlingsandelen genom bl.a. en översyn av vissa aspekter av EU:s avfallspolitik (2014) och genom bedömningar av befintliga system för utökat producentansvar. Ett operativt program för råvaror på grundval av den strategiska planen planeras och medlemsstaterna uppmanas att med beaktande av sina nationella särdrag ta fram strategier för att främja återvinning och utveckla energisnåla byggnader.

v)Rena fordon och fartyg

Det krävs bred samordning för att utveckla marknaderna för rena fordon och fartyg. Närmare bestämt förutsätter elmotorernas spridning genomgripande omställningar inom industriella värdekedjor, affärsmodeller, kompetensförsörjning och konsumenternas inställning, och inte bara utbyggnad av laddstolpar. Den pågående standardiseringen av driftskompatibilitet och anslutningar behöver bli färdig så snart som möjligt, och följas upp med mer standarder för fordon och infrastruktur. Medlemsstaterna uppmanas bl.a. att med beaktande av sina nationella särdrag och behov stödja demonstrationsprojekt och utveckla lämplig infrastruktur för rena fordon och fartyg enligt sina behov och enligt rekommendationerna från den europeiska planeringsterminen.

vi)Smarta elnät

Industrin måste få rätt övergripande villkor för att kunna ta fram den teknik och produktionskapacitet som krävs för de här investeringarna (se Smarta nät: från innovation till utbyggnad, KOM(2011) 202). Samtidigt måste EU ta fram standarder för driftskompatibilitet mellan smarta elnät i olika länder och

2012/13:FPM22

5

gemensamma minimikrav på elmätare och avancerad elmätningsinfrastruktur.

B.Marknadstillträde

1.En bättre inre marknad för varor

Mot slutet av 2012 kommer kommissionen att anta ett paket om produktsäkerhet och marknadstillsyn, bestående av ett reviderat direktiv om allmän produktsäkerhet, en ny förordning om marknadstillsyn och ett meddelande om en flerårig plan för marknadstillsyn 20122015.

Kommissionen kommer att se över läget för reglerna för industriprodukter som helhet, i syfte att utarbeta en färdplan för reform av den inre marknaden för industriprodukter (2013).

Kommissionen kommer att göra kontroller av aluminiumsektorn och petroleumraffineringssektorn med inriktning på genomförande av och samverkan mellan de politiska insatser som har störst inverkan på konkurrenskraften.

Kommissionen kommer att ta fram en heltäckande strategi till stöd för försvarsindustrins konkurrenskraft och stärka försvarsmarknadens effektivitet. Ett meddelande förväntas läggas fram i april 2013.

Kommissionen kommer att ta initiativ för att främja integration på den inre marknaden i fråga om säkerhets- och rymdindustri.

Kommissionen kommer att ta vara på förfarandet enligt direktiv 98/34/EG som ett industripolitiskt redskap och som underlag för EU:s lagstiftning i framtiden, särskilt för att uppmuntra medlemsstaterna att genomföra konsekvensbedömningar och konkurrenskraftskontroller när de utformar nationell lagstiftning.

Kommissionen kommer att lägga fram en strategisk agenda för ökad konkurrenskraft inom läkemedelsindustrin.

En högnivågrupp för företagstjänster kommer att inrättas före slutet av 2012. Sedan gruppen lagt fram sin rapport kommer kommissionen att ta fram ett arbetsprogram med politiska rekommendationer under 2014.

2.Entreprenörskap för en mer dynamisk inre marknad

Kommissionen kommer att lägga fram en åtgärdsplan för entreprenörskap med rekommendationer till medlemsstaterna om förbättringar i de övergripande villkoren och stöd till entreprenörskap (november 2012). Kommissionen kommer att vidta kompletterande åtgärder för spridning av digital teknik och e-handel. Kommissionen kommer också under första kvartalet 2013 att föreslå målinriktade åtgärder till stöd för webbföretagare i EU.

2012/13:FPM22

6

Kommissionen granskar det mycket splittrade rättsläget för skydd av företagshemligheter och överväger olika alternativ för att göra det effektivare och billigare för företag och forskningsorgan att investera i, licensiera, överföra och sprida värdefulla kunskaper på den inre marknaden.

Kommissionen kommer att granska vilka värderingsmetoder som är bäst lämpade och förhållandet mellan den immaterialrättsliga marknaden och lämplig värdering och redovisning av immateriella rättigheter i redovisningen, när en expertgrupp på området antagit slutsatser under 2013.

Kommissionen kommer att överväga åtgärder för att öka öppenheten och avskräcka från missbruk av immaterialrätter i standardisering.

Kommissionen kommer att undersöka hur man kan förbättra samarbetet mellan patentmyndigheter och standardiseringsorganisationer, bl.a. i fråga om patentkartläggning och länkning av databaser.

Europaparlamentet och rådet bör så snart som möjligt anta översynen av förordning (EG) nr 1383/2003 om tullingripanden.

4.Världsmarknaden

Kommissionen kommer att göra följande:

-Marknadsföra anmälningar av tekniska handelshinder och informera industrin och de små och medelstora företagen om dessa.

-Målinriktat vidareutveckla råvarudiplomatin och fullständigt genomföra strategin för småföretagens internationalisering (

Företaget är litet, världen stor ett nytt partnerskap för att hjälpa små och medelstora företag utnyttja globala möjligheter, KOM(2011) 702).

-Stödja skyddet av immateriella rättigheter i tredjeländer och tillhandahålla verktyg till skydd för de små och medelstora företagens rättigheter på världsmarknaden, däribland SME IPR Helpdesk i Asean- och Mercosurländerna, och göra EU:s företagsstöd i tredjeländer effektivare genom att knyta det till nätverket Enterprise Europe.

-Främja internationellt regleringssamarbete och konvergens med bl.a. grannländerna för att stödja framväxten av marknader för nya produkter och ny teknik och för att se till att den inre marknaden och utrikespolitiken stödjer varandra.

C.Tillgång till finansiering och kapitalmarknader

1.Offentligt stöd för att underlätta industrins tillgång till kapital

7

-Den ökade utlåningskapaciteten tack vare kapitaltillskottet till EIB ska göras tillgänglig redan 2013, inom EIB:s nuvarande utlåningsinstrument. Efter 2014 träder de nya instrumenten för den nya budgetramen i kraft.

-Medlemsstaterna bör under den innevarande programplaneringsperioden 20072013 undersöka alla möjligheter att styra återstående medel till de sex prioriterade åtgärderna i det här meddelandet, särskilt till projekt för att öka de små och medelstora företagens konkurrenskraft.

-Det är fortfarande en viktig EU-prioritering att genomföra handlingsplanen för tillgång till finansiering, så att företagen lättare får tillgång till finansiering. Medlemsstaterna bör också underlätta finansiering på lokal, regional och nationell nivå.

-Medlemsstaterna bör även agera för att underlätta de övergripande villkoren för finansiering på lokal, regional och nationell nivå under iakttagande av reglerna för statligt stöd.

2.Tillgång till kapitalmarknaderna

I den grönbok som ska läggas fram i slutet av 2012 om finansiering av långsiktiga investeringar i EU kommer kommissionen att titta vidare på hur man kan underlätta och diversifiera tillgången till finansiering för små och medelstora företag och midcap-företag.

Kommissionen kommer att främja utbyte av bästa praxis mellan medlemsstaterna för alternativ finansiering av små och medelstora företag och midcap-företag. Länder där riskkapitalmarknaderna fortfarande är underutvecklade bör se över de villkor som riskkapitalfonderna verkar under och bestämma lämpliga åtgärder för bättre tillgång till aktiekapital för

8

företag med hög tillväxtpotential. Det bör också finnas lämpliga incitament för företagsänglar så att änglainvesteringar blir attraktivt.

Kommissionen uppmanar rådet och Europaparlamentet att snabbt anta förslaget till förordning om europeiska riskkapitalfonder ( KOM(2011) 860 slutlig).

Kommissionen kommer under 2012 att färdigställa granskningen av skattehinder för riskkapitalinvesteringar i andra medlemsstater och lägga fram förslag för att underlätta sådana investeringar, samtidigt som den vill förebygga skatteflykt och skatteundandragande.

D.Humankapitalets avgörande betydelse

1.Dagens utmaningar: nya jobb

Kommissionen uppmanar medlemsstaterna att anlägga ett brett synsätt på sysselsättningsskapandet som en del av sina nationella sysselsättningsplaner.

Omläggningen av det europeiska nätverket för arbetsförmedlingar Eures bidrar enligt kommissionen till att hantera kompetensbehov och övergångar på arbetsmarknaden.

Under 2012 bör det finnas former för att involvera arbetsmarknadens parter i utformningen av sysselsättningspolitik, inbegripet kompetens och utbildning, inom ramen för den europeiska planeringsterminen.

Kommissionen arbetar med en kvalitetsram för lärlingsutbildningar, som ska uppmuntra företagen att erbjuda lärlingsplatser med hög pedagogisk kvalitet och rimliga arbetsvillkor, som kan fungera som inkörsport till arbetsmarknaden.

2.Investera i kompetens och utbildning för att möta omstruktureringar

Utbildningssystemen måste tillhandahålla rätt kompetensmix för industrin, särskilt för dem som kommer direkt från skolor och högskolor. Utbildningssatsningar är också viktiga för innovationen, eftersom många tekniska förändringar bygger på gradvisa innovationer som erfarna arbetare och ingenjörer kommer fram till på fabriksgolvet. En förutsättning för investeringar i ny kompetens och utbildning är dock förfinade verktyg för att övervaka och föregripa behov och felmatchningar på det här området. På EU-nivå håller därför flera verktyg på att utvecklas.

3.Prognoser för jobb- och kompetensbehov, omstrukturering på företag

För att matcha kompetens med jobb kommer kommissionen att göra följande:

1.Ta fram en europeisk flerspråkig klassificering av färdigheter, kompetens och yrken.

2.Främja inrättandet av kompetensråd på EU-nivå inom olika sektorer och

kunskaps- och färdighetsallianser och stödja utvecklingen av

2012/13:FPM22

9

1.Investeringar

-Fasta bruttoinvesteringar som andel av BNP uppgick 2011 till 18,6 %. Före krisen nådde den 2007 upp till 21,25 % av BNP. De investeringsnivåer som krävs för att öka vår produktivitet behöver nå samma nivå som före krisen 2015 och mer än 23 % i medeltal senast 2020. Investeringar i utrustning ligger för närvarande på 67 % av BNP. För att öka produktiviteten och införa ny teknik borde de nå nivån före krisen och växa stadigt med mer än 9 % av BNP fram till 2020.

2.Handel på den inre marknaden

-Varuhandeln på den inre marknaden ligger för närvarande på knappt 21 % av BNP2. På en återhämtad inre marknad borde andelen nå 25 % senast 2020.

3.Små och medelstora företag

-I enlighet med kommissionens mål för flaggskeppsinitiativet Den digitala agendan bör andelen småföretag som säljer med e-handel nå 33 % senast 2015. Andelen små och medelstora företag som exporterade på

den inre marknaden 2009 var 25 % enligt en

10

Om dessa mål nås kan EU återindustrialiseras, så att tillverkningsindustrins andel av BNP ökar från nuvarande omkring 16 % till 20 % senast 2020.

Industripolitikens framgång beror i mångt och mycket på vår förmåga att ta vara på samverkan. EU:s insatser måste samordnas. EU:s insatser på centrala områden av betydelse för måluppfyllelsen inom Europa 2020, bl.a. investeringar i infrastruktur, FoU och innovation, den digitala agendan, kompetens- och sysselsättningsåtgärder, handels- och investeringspolitik, inre marknad, konkurrenspolitik, transport- och sjöfartspolitiken, energipolitiken, miljöpolitiken och klimatpolitiken, kommer att samordnas med industripolitiken. Vår framgång kommer i hög grad att bero på vår förmåga att få saker uträttade med största möjliga gemensamma verkan på alla dessa områden.

1.3Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa

Ej aktuellt

1.4Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys

Eventuella budgetära konsekvenser får bedömas för respektive förslag när de presenteras av kommissionen. Det kan dock konstateras redan nu att åtgärder som förutsätter nationell medfinansiering kan ge konsekvenser för den svenska statsbudgeten. En närmare analys får dock göras för de program där detta är en komponent.

2 Ståndpunkter

2.1Preliminär svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar de intentioner om att förbättra de övergripande villkoren för EU-industrins tillväxtpotential och underlätta omställningen till en koldioxidsnål och resurseffektiv ekonomi som kommissionen visar i sitt nya meddelande om industripolitiken. Det är viktigt att attrahera fler investeringar till industrisektorn eftersom den utgör en stor del av det europeiska näringslivets ryggrad.

Regeringen välkomnar också det fokus som kommissionen lägger på hållbarhet och omställning mot ett effektivare användande av våra resurser. Det är nödvändigt att industrin och övriga näringslivet bidrar till den

11

Medlemsstaternas ståndpunkter är ännu ej kända.

2.3Institutionernas ståndpunkter

Institutionernas ståndpunkter är ännu ej kända.

2.4Remissinstansernas ståndpunkter

Remissinstansernas ståndpunkter är ännu ej kända.

3 Förslagets förutsättningar

3.1Rättslig grund och beslutsförfarande

Ej aktuellt

3.2Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen

I kommissionens meddelande presenteras och aviseras ett antal olika satsningar för att stärka EUs konkurrenskraft. Vad avser subsidiaritetsprincipen får bedömningen göras i samband med att respektive förslag presenteras. Regeringen har tidigare konstaterat att kommissionen har kompetens att föreslå och genomföra åtgärder på industripolitikens område. Det är viktigt att eventuella förslag avseende handelsfrämjande enbart är kompletterande till medlemsstaternas eget arbete och främst inriktas på att ta bort gränsöverskridande handelshinder. Regeringen vill också påminna om medlemsstaternas befogenheter på skatteområdet.

Regeringen bedömer att meddelandet i övrigt följer såväl subsidiaritetssom proportionalitetsprincipen.

4 Övrigt

4.1Fortsatt behandling av ärendet

Rådet(Konkurrenskraft) har för avsikt att anta rådsslutsatser vid rådets möte 10 dec 2012 med anledning av meddelandet .

4.2Fackuttryck/termer

-

13