Regeringskansliet
Faktapromemoria 2013/14:FPM9
Förordning om gränsvärden för | 2013/14:FPM9 |
radioaktivitet i livsmedel och djurfoder | |
efter kärnenergiolycka eller annan | |
radiologisk nödsituation | |
Miljödepartementet | |
Dokumentbeteckning
KOM (2013) 576
Utkast till förslag till rådets förordning om gränsvärden för radioaktivitet i livsmedel och djurfoder efter kärnenergiolycka eller annan radiologisk nödsituation. Utkast framlagt i enlighet med artikel 31 i Euratomfördraget för yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén.
Sammanfattning
Kommissionens förslag till förordning handlar om gränsvärden för radioaktivitet i livsmedel och djurfoder, som kan komma att släppas ut på marknaden efter en kärnenergiolycka eller annan radiologisk nödsituation. Förslaget innehåller dessutom bestämmelser som anpassar förordningen till det nya kommittéförfarandet enligt Lissabonfördraget. Kommissionens förslag innebär en konsolidering av tre förordningar och innehåller inga revideringar avseende de fastställda gränsvärdena.
Regeringen välkomnar förordningsförslaget. En kodifiering av de tre förordningarna skulle förenkla tillämpningen av gällande regelverk.
1 Förslaget
1.1Ärendets bakgrund
Erfarenheterna från olyckorna vid kärnkraftverken i Tjernobyl och Fukushima visar att det finns ett behov av ett tydligt regelverk angående gränsvärden för radioaktivitet i livsmedel och djurfoder efter en
kärnenergiolycka. Kommissionens förordningsförslag innebär en konsolidering av tre nu gällande förordningar, nämligen rådets förordning (Euratom) nr 3954/87 om gränsvärden för radioaktivitet i livsmedel och djurfoder efter en kärnenergiolycka eller annan radiologisk nödsituation, kommissionens förordning (Euratom) nr 944/89 om gränsvärden för radioaktivitet i mindre viktiga livsmedel efter en kärnenergiolycka eller annan radiologisk nödsituation, och kommissionens förordning (Euratom) nr 770/90 om gränsvärden för radioaktivitet i djurfoder efter en kärnenergiolycka eller annan radiologisk nödsituation.
Redan 2007 framförde kommissionen ett behov av en kodifiering i denna fråga, men kommissionens tidigare förslag KOM(2007) 302 och KOM(2010) 184 ansågs kräva omarbetning och drogs tillbaka av kommissionen.
Kommissionen har bett expertgruppen enligt artikel 31 i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen (Euratomfördraget) att granska de gränsvärden som finns i de nu gällande förordningarna. Expertgruppen bekräftade i ett yttrande från den 21 november 2012 att de gränsvärden som tidigare har fastställts för framtida olyckor fortfarande är giltiga.
Kommissionen antog ett förslag till förordning den 6 augusti 2013.
1.2Förslagets innehåll
Förslaget syftar till att säkerställa att Euratomgemenskapens medlemsstater tillämpar samma gränsvärden för radioaktivitet i livsmedel och foder i den första fasen av en kärnenergiolycka eller annan nödsituation, samt att medlemsländerna i sådant fall har samma gränsvärden för import av djurfoder och livsmedel från tredje länder.
Innehållsmässigt innebär förslaget i stort sett inga förändringar jämfört med nu gällande förordningar. Gränsvärden för radioaktivitet i livsmedel och djurfoder har inte förändrats. Kommissionen föreslår en förlängning av den tid man anser att barnet är ett spädbarn från 6 månader till 12 månader och på så sätt utvidga tillämpningen av de lägre gränsvärden för spädbarnsmat från sex till tolv första månader. Förslaget innebär vidare att förordningen anpassas till ett kommittéförfarande enligt Europaparlamentet och rådets förordning (EU) nr 182/2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina befogenheter vid genomförande.
De framställda gränsvärdena börjar tillämpas endast när kommissionen, mot bakgrund av mottagen officiell information om händelse av en radiologisk nödsituation eller kärnenergiolycka, antar en förordning. I detta arbete ska kommissionen biträdas av den ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa, som är en kommitté enligt förordningen (EU) nr 182/2011. Antagandet av en sådan förordning kommer att innebära att livsmedel och
djurfoder som inte uppfyller gränsvärdena enligt detta förordningsförslag inte ska släppas ut på gemenskapens marknad och överträdelseärenden ska rapporteras till kommissionen.
För att säkerställa att de gränsvärden som fastställs i bilagorna är anpassade till ny vetenskaplig kunskap, ska ändringarna i bilagor föreslås av kommissionen efter samråd med den expertgrupp som avses i artikel 31 i Euratomfördraget.
1.3Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa
1.4Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys
Förslaget förväntas inte påverka varken EU:s budget eller den nationella budgeten.
2 Ståndpunkter
2.1Preliminär svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar förordningsförslaget där en kodifiering av tre nu gällande förordningar föreslås. Detta skulle förenkla tillämpningen av nuvarande regelverk.
2.2Medlemsstaternas ståndpunkter
En förhandling av förordningsförslaget har inte påbörjats i rådsarbetsgruppen för atomfrågor (WPAQ) och därför är medlemsstaternas ståndpunkter ännu inte kända.
2.3Institutionernas ståndpunkter
Institutionernas ståndpunkter är inte kända.
2.4Remissinstansernas ståndpunkter
Förslaget har inte remissbehandlats. En utvärdering av förordningsförslaget har dock gjorts av Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM).
SSM har framfört att de justeringar som gjorts i förslaget inte påverkar svensk lagstiftning. Myndigheten har konstaterat att gränsvärdena inte har ändrats jämfört med befintliga förordningar och delar kommissionens och
3 Förslagets förutsättningar
3.1Rättslig grund och beslutsförfarande
Kommissionen har i sitt förslag refererat till Euratomfördraget och i synnerhet artiklarna 31 och 32 som rättslig grund för sitt förslag. Enligt fördraget ska gemenskapen fastställa grundläggande normer för befolkningens och arbetstagarnas hälsoskydd mot de faror som uppstår till följd av joniserande strålning. Rådets beslut antas med kvalificerad majoritet efter att yttranden från Europaparlamentet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén har inhämtats. Euratomfördraget tillämpar således inte det s.k. ordinarie lagstiftningsförfarandet som föreskrivs av Lissabonfördraget.
3.2Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen
Eftersom Europeiska atomenergigemenskapen har ensam lagstiftningsbehörighet enligt avdelning II kapitel 3 i Euratomfördraget är denna behörighet inte föremål för principen om subsidiaritet. Kommissionen har inte motiverat förslaget enligt proportionalitetsprincipen.
4 Övrigt
4.1Fortsatt behandling av ärendet
Förslagets förhandling i rådsarbetsgruppen för atomfrågor (WPAQ) har ännu inte påbörjats.
4.2Fackuttryck/termer
WPAQ Working Party on Atomic Questions, Rådsarbetsgruppen för atomfrågor.