Regeringskansliet

Faktapromemoria 2012/13:FPM81

EU:s stödprogram för rymdövervakning 2012/13:FPM81

Utbildningsdepartementet

2013-04-05

Dokumentbeteckning

KOM (2013) 107

Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om inrättande av ett stödprogram för rymdövervakning och spårning

Sammanfattning

Meddelandet redogör för kommissionens förslag till beslut om inrättande av en tjänstefunktion på europeisk nivå. Syftet är att undvika kollisioner mellan rymdfarkoster eller mellan rymdfarkoster och rymdskrot samt övervaka okontrollerat återinträde i jordatmosfären av rymdfarkoster eller delar av sådana farkoster. Tjänsten ska baseras på ett sensorsystem under namnet SST (space surveillance and tracking).

Regeringen välkomnar kommissionens förslag till stödprogram för rymdövervakning och spårning av satelliter och andra objekt i rymden för att undvika oönskade risker. Enskilda medlemsstater kan inte själva åstadkomma vad förslaget syftar till utan det krävs samverkan på europeisk nivå men på sikt även på global nivå. Det är också viktigt med nära samverkan med den europeiska rymdorganisationen ESA och dess program för rymdlägesbild.

Regeringen anser samtidigt att det finns många frågor att klargöra i den fortsatta processen avseende bl.a. beslutsformer, tillgänglighet till data inklusive sekretessfrågor och hållbara finansieringslösningar som inte får oönskade effekter på andra berörda program. Regeringen anser att det är väsentligt att säkerställa att finansiering för projektet bygger på ett gediget underlag för att utesluta risk för fördyringar. Regeringens övergripande mål är att budgetrestriktivitet ska eftersträvas. Om medfinansiering skulle bli aktuell för Sveriges deltagande i programmet för rymdövervakning och spårning ska en sådan finansieras inom ram för berörda utgiftsområden.

1

1 Förslaget 2012/13:FPM81

1.1Ärendets bakgrund

Europa har begränsad förmåga att övervaka satelliter och rymdskrot och det saknas utvecklade tjänster för att förvarna satellitoperatörer om kollisionsrisker. I kommissionens meddelande Mot en rymdstrategi för Europeiska unionen underströks därför behovet av att skydda rymdinfrastrukturen och att unionen borde definiera organisations- och styrningsformer för ett europeiskt system för övervakning och spårning av rymdfarkoster, se faktapromemoria 2010/11:FPM105. Behovet av att EU agerar till skydd för rymdinfrastrukturen har fått medlemsstaternas stöd i flera rådsresolutioner och rådslutsatser sedan 2008 t.ex. vid rymdrådets möte i september 2008 och rådsresolutionen som anger att Europa bör utveckla en förmåga att övervaka sin rymdinfrastruktur och rymdskrot, och vid rådets möte i maj 2011 från vilket rådslutsatserna framhöll behovet av en europeisk SST-förmåga för att förstärka skyddet av rymdtillgångarna. Förslaget om inrättande av ett stödprogram för rymdövervakning och spårning presenterades den 28 februari 2013.

1.2Förslagets innehåll

Moderna samhällen är i stor och ökande utsträckning beroende av tjänster som levereras med stöd av infrastruktur i och för rymden. Samtidigt är rymdinfrastrukturen i ökande utsträckning utsatt för risker för kollisioner mellan rymdfarkoster och mellan rymdfarkoster och rymdskrot (t.ex. uttjänta satelliter och raketdelar).

För att minska riskerna för kollisioner är det nödvändigt att identifiera och övervaka satelliter och rymdskrot, katalogisera deras positioner och följa deras rörelsebanor så att kollisionsrisker kan identifieras och satellitoperatörer förvarnas om behovet av att flytta på satelliter. Aktiviteten beskrivs som rymdövervakning och spårning (space surveillance and tracking, SST) och utförs i huvudsak av markbaserade sensorer som teleskop och radar.

Kommissionen har lagt fram ett förslag till beslut rörande etableringen av en tjänstefunktion på europeisk nivå som syftar till att undvika kollisioner mellan rymdfarkoster eller mellan rymdfarkoster och rymdskrot samt övervaka okontrollerat återinträde i jordatmosfären av rymdfarkoster eller delar av sådana farkoster. Tjänsten ska baseras på ett sensorsystem under namnet SST (space surveillance and tracking).

Beslutsförslaget bygger på ett kommande partnerskap där medlemsstater ställer existerande och framtida sensorresurser till unionens förfogande och unionen tillhandahåller ett legalt ramverk och finansiering för genomförande av de aktiviteter som förutses. Den europeiska SST-tjänsten kommer också

2

att stödja ett europeiskt tekniskt oberoende inom ett kritiskt område och ett 2012/13:FPM81
oberoende europeiskt tillträde till rymden, vilket utgör centrala målsättningar
inom unionens rymdindustripolicy.
Deltagande av medlemsstater i programmet är inte obligatoriskt utan
frivilligt. Medlemsstater som vill delta måste lämna en ansökan till
kommissionen.
Programmet föreslås bestå av tre huvudsakliga delar: en sensorfunktion
bestående av ett nätverk av mark- eller rymdbaserade existerande nationella
sensorer, en funktion för att processa data från sensornätverket och en
tjänstefunktion som utgör kontaktlänk till användarna och tillhandahåller
informationstjänster baserade på data.
Inga nya sensorer ska, enligt kommissionen, utvecklas gemensamt utan
sådana behov avgörs på nationell nivå av de medlemsstater som deltar i
programmet.
Finansieringen av programmet kräver ca 70 miljoner euro för perioden 2014-
2020 vilken hanteras av kommissionen centralt. Ingen ny
finansieringslösning föreslås utan finansieringen ska komma från existerande
berörda EU-program.
Finansieringen beräknas preliminärt enligt följande:
- 45,36 miljoner euro från Galileo/EGNOS-programmet,
- 17,64 miljoner euro från Horisont 2010 (10,08 miljoner
euro från rymdforskning och 7,56 miljoner euro från
säkerhetsforskning),
- 7 miljoner euro från fonden för inre säkerhet.

Enligt den beräknade tidplanen ska en analys av förmågebehov vara klar i slutet av 2014, inledande operativ förmåga finnas till slutet av 2015 och full operativ förmåga finnas till slutet av 2016.

Förslagets text är av allmän karaktär och dess innehåll ska vara direkt tillämpbart på alla medlemsstater även om deltagande i etableringen och den operativa verksamheten av systemet för rymdövervakning och spårning inte är obligatoriskt.

Medlemsstater bidrar med sina eventuella existerande resurser med bibehållen nationell kontroll. EU definierar det legala ramverket och tillhandahåller finansieringen. EU:s satellitcenter kan komma att få ansvaret för den operativa hanteringen och tillhandahållandet av tjänster från programmet.

3

1.3 Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa 2012/13:FPM81

Ej tillämpligt.

1.4Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys

Finansieringen av programmet kräver ca 70 miljoner euro för perioden 2014- 2020 vilken hanteras av kommissionen centralt. Ingen ny finansieringslösning föreslås utan finansieringen ska komma från existerande berörda EU-program (t.ex. Galileo och Horisont 2020). Kommissionen har inte redogjort för eventuella konsekvenser för dessa program.

Inga direkta budgetära konsekvenser för statsbudgeten kan förutses. Om Sverige skulle välja att ansöka om deltagande i programmet, baserat på tillgång till en lämplig SST-sensor som kan ställas till förfogande för nätverket, kommer det enligt kommissionens förslag att krävas nationell medfinansiering till programmet inklusive genom bidrag i natura. Kommissionen anger att de exakta beloppen beror på de deltagande medlemsstaterna och kommer att behöva fastställas i ett senare skede.

2 Ståndpunkter

2.1Preliminär svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar kommissionens förslag till stödprogram för rymdövervakning och spårning av satelliter och andra objekt i rymden för att undvika oönskade risker. Enskilda medlemsstater kan inte själva åstadkomma vad förslaget syftar till utan det krävs samverkan på europeisk nivå men på sikt även på global nivå. Det är också viktigt med nära samverkan med den europeiska rymdorganisationen ESA och dess program för rymdlägesbild.

Regeringen anser samtidigt att det finns många frågor att klargöra i den fortsatta processen avseende bl.a. beslutsformer, tillgänglighet till data inklusive sekretessfrågor och hållbara finansieringslösningar som inte får oönskade effekter på andra berörda program. Regeringen anser att det är väsentligt att säkerställa att finansiering för projektet bygger på ett gediget underlag för att utesluta risk för fördyringar. Regeringens övergripande mål är att budgetrestriktivitet ska eftersträvas. Om medfinansiering skulle bli aktuell för Sveriges deltagande i programmet för rymdövervakning och spårning ska en sådan finansieras inom ram för berörda utgiftsområden.

2.2Medlemsstaternas ståndpunkter

Medlemsstaternas ståndpunkter är ej kända.

4

2.3 Institutionernas ståndpunkter 2012/13:FPM81

Institutionernas ståndpunkter är ej kända.

2.4Remissinstansernas ståndpunkter

Förslaget har inte sänts på remiss.

3 Förslagets förutsättningar

3.1Rättslig grund och beslutsförfarande

Artikel 189 (3) Fördraget om EU:s funktionssätt (EUF).

Enligt artikel 189 ska unionen utarbeta en europeisk rymdpolitik för att främja vetenskapliga och tekniska framsteg, industriell konkurrenskraft och genomförandet av unionens politik. I detta syfte får unionen främja gemensamma initiativ, stödja forskning och teknisk utveckling samt samordna de nödvändiga insatserna för att utforska och utnyttja rymden.

För att bidra till att förverkliga dessa mål ska Europaparlamentet och rådet i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet föreskriva de åtgärder som behövs och som kan få formen av ett europeiskt rymdprogram; dessa får dock inte omfatta någon harmonisering av medlemsstaternas lagar och andra författningar.

3.2Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen

Förslaget är, enligt kommissionen, förenligt med subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. Syftet med förslaget överstiger den finansiella och tekniska förmågan hos enskilda medlemsstater och kan, enligt kommissionen, endast genomföras tillfredsställande på unionsnivå. Vad gäller proportionalitet menar kommissionen att unionens agerande på detta område inte går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå förslagets syfte, mot bakgrund av att den planerade budgeten motsvarar beräknade kostnader, baserat på omfattande analys, och att den föreslagna styrningsmodellen förefaller vara den mest lämpade.

Regeringen delar kommissionens bedömning att förslaget är förenligt med principerna för subsidiaritet och proportionalitet. Enskilda medlemsstater kan inte själva åstadkomma vad förslaget syftar till.

5

4 Övrigt 2012/13:FPM81

4.1Fortsatt behandling av ärendet

Kommissionens meddelande behandlas i rådet under det irländska ordförandeskapet våren 2013 med målet att nå en partiell inriktning till konkurrenskraftsrådets möte i maj.

4.2Fackuttryck/termer

ESA: European Space Agency. Den europeiska rymdorganisationen.

SST: Space Surveillance and Tracking. Rymdövervakning och spårning (av rymdfarkoster och rymdskrot).

6