Kommissionen har aviserat sin avsikt att i oktober 2012 anta ett meddelande med åtgärder för att ytterligare stimulera tillväxten och stärka förtroendet för den inre marknaden. Meddelandet är tänkt som en uppföljning av den första inremarknadsakten som antogs av kommissionen i april 2011. Det meddelandet innehöll tolv åtgärdsområden med tolv specifika nyckelåtgärder, i form av lagstiftningsförslag, som nu förhandlas och ska beslutas av EU:s institutioner senast före utgången av 2012. Mot bakgrund av tillväxtfrågornas ökade betydelse i ljuset av krisen har regeringen, i likhet med andra medlemsstater, utarbetat preliminära prioriteringar som utgångspunkt för diskussioner med företrädare för EU-institutionerna och andra medlemsstater. De preliminära prioriteringarna har tagits fram efter samråd med departement, myndigheter och organisationer. Regeringens utgångspunkt är att det kommande meddelandet ska innehålla åtgärder som bidrar till hållbar tillväxt, stärker Europas konkurrenskraft och leder till ökad sysselsättning, utan att vara kostnadsdrivande. Vidare ska åtgärderna bejaka och främja handelsutbytet med tredje land.
Kommissionen antog den 13 april 2011 meddelandet om inremarknadsakten med tolv åtgärdsområden inkluderande tolv specifika nyckelåtgärder för att stimulera tillväxten och stärka förtroendet för den inre marknaden. Näringsutskottet lämnade i det offentliga samråd som kommissionen genomförde ett yttrande med förslag till inremarknadsakten, De detaljerade lagstiftningsförslagen har därefter presenterats och förhandlas för närvarande. EU-institutionerna ska fatta beslut före utgången av 2012 och, efter åtaganden av Europeiska rådet, i vissa fall redan i juni 2012.
I inremarknadsakten anges att en ny etapp för utvecklingen av den inre marknaden kommer att inledas i slutet av 2012. Kommissionen har därefter aviserat att man avser att presentera nya nyckelåtgärder på tio till tolv av de områden som tidigare omfattades av inremarknadsakten.
I syfte att på ett tidigt stadium kunna påverka inriktningen av kommissionens förslag startade regeringen under våren en process för att identifiera lämpliga åtgärder. De identifierade åtgärderna grundas på samråd och diskussioner med berörda departement, myndigheter och organisationer. I en tid av omfattande ekonomiska problem och ökad skuldsättning i många av EU:s medlemsstater är det grundläggande att förslagen inte är kostnadsdrivande. Utgångspunkten har varit att förslagen ska bidra till en hållbar tillväxt, stärka Europas konkurrenskraft och leda till ökad sysselsättning, samtidigt som de bejakar och främjar handelsutbytet med tredje land.
Kommissionen har aviserat att man avser att presentera nya nyckelåtgärder på tio till tolv av de områden som omfattades av inremarknadsakten. De specifika åtgärderna presenteras först i oktober 2012.
Kommissionens förslag har ännu inte presenterats, varför det för närvarande inte är möjligt att bedöma effekterna för svenska regler.
Kommissionens förslag har ännu inte presenterats, varför det för närvarande inte är möjligt att bedöma de budgetära konsekvenserna. Förutsättningen för de förslag som regeringen förespråkar är att de inte ska få några negativa budgetära konsekvenser, vare sig på EU- eller nationell nivå.
Regeringen förespråkar att kommissionen i sitt meddelande ska prioritera frågor som tydligt bidrar till en hållbar tillväxt, stärker konkurrenskraften och skapar nya arbetstillfällen. Åtgärderna får inte leda till ökade kostnader som negativt påverkar EU-budgeten eller medlemsstaternas skuldsättning. Det ömsesidiga handelsutbytet mellan EU och tredje land måste bejakas och stärkas i inremarknadsregelverket.
För att kunna påverka inriktningen av kommissionens förslag till åtgärder är regeringens ambition att så tidigt som möjligt kunna delta i diskussioner om inriktningen. Kommissionens förslag väntas i huvudsak utgå från de åtgärdsområden som återfinns i den första inremarknadsakten, varför regeringens preliminära prioriteringar följer dessa. Regeringen har dock valt att inrikta sig på de områden som kan förväntas att ge störst tillväxteffekt.
Tjänster
Genomförande av tjänstedirektivet och undanröjande av kvarvarande hinder.
Förenkling och minskning av antalet reglerade yrken.
Fullt fungerande och flerspråkiga kontaktpunkter.
Avskaffande av ekonomiska behovstester.
Varor
Effektivare marknadskontroll genom sammanslagning av regler i produktsäkerhetsdirektivet och i förordning om ackreditering och marknadskontroll.
Digital inre marknad
Underlättande av gränsöverskridande elektronisk handel genom effektivare digitala lösningar för bland annat e-upphandling, e-fakturering och säkra lösningar för on-line betalningar.
Avskaffande av fysiska etableringskrav för registrering av toppdomäner i andra medlemsstater.
Immaterialrätt
Underlätta gränsöverskridande licensiering av digitalt innehåll.
Konsumenter
Fortsatt verka för en ökad harmonisering av det europeiska konsumentskyddet.
Personrörlighet
Underlätta för kvalificerad arbetskraft att flytta och arbeta i olika medlemsstater, bl.a. genom förenklingar och minskning av antalet reglerade yrken.
Ökad transparens i olika socialförsäkringssystem för att underlätta enskildas möjligheter att flytta mellan medlemsstater, samt avskaffande av byråkratiska hinder, som försvårar för arbetskraft från tredje land att flytta mellan medlemsstaterna.
Transporter
Vidta åtgärder för att undanröja flaskhalsar, framför allt i form av administrativa hinder, för att skapa en modern, effektiv och klimatsmart europeisk infrastruktur.
Förhållandet till tredje land externa dimensionen
Ökad öppenhet och transparens i förhållande till tredje land, exempelvis avseende standardisering och reglerade yrken.
Ökad användning av konsekvensanalyser om effekter för tredje land vid framtagande av inremarknadslagstiftning och närmare inkludering av importörers och tredjelandsaktörers intressen.
Styrning
Fullständigt och korrekt genomförande av åtgärderna i den nuvarande inremarknadsakten, med 0 procents genomförandeunderskott.
Ökat fokus på den faktiska tillämpningen och korrekta införlivandet av EU-lagstiftningen i nära samarbete mellan medlemsstaterna.
Regeringen välkomnar förslaget om att inrätta nationella inremarknadscenter i respektive medlemsstat. Regeringen menar att det är upp till varje medlemsstat att avgöra fördelningen av centrets uppgifter inom den nationella förvaltningen, med utgångspunkt i förutsättningarna i respektive medlemsstat.
Verka för att de årliga rapporterna om funktionen på den inre marknaden inkluderas i de årliga tillväxtrapporterna (AGS) och därmed följs upp av såväl Konkurrenskraftsrådet som Europeiska rådet.
En bred krets av medlemsstater delar regeringens uppfattning om att kommissionens meddelande måste fokusera på tydligt tillväxtfrämjande åtgärder - i synnerhet på tjänsteområdet och för att främja förverkligandet av en digital inre marknad. Detta framkom bl.a. vid en informell diskussion vid Konkurrenskraftsrådets möte den 30 maj. Sverige deltar genom handelsminister Ewa Björling i en krets av 16 medlemsstater som delar syn om behovet av tillväxtåtgärder. Denna krets av länder möttes senast i Vilnius den 18 april.
Europaparlamentet har ännu inte behandlat ärendet.
Regeringen har beaktat de synpunkter som inkom vid det remissförfarande som genomfördes i samband med den offentliga konsultationen av kommissionens förslag till inremarknadsakt inför antagandet i april 2011.
Mot bakgrund av att de enskilda rättsakterna föreläggs lagstiftaren tidigast i slutet av 2012 är det för tidigt att ange rättslig grund och beslutsförfarande.
Mot bakgrund av att de enskilda rättsakterna föreläggs lagstiftaren tidigast i slutet av 2012 är det för tidigt att avgöra förhållande till eller inverkan på subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna.
En väl fungerande inre marknad är såväl ett nationellt ansvar som ett europeiskt ansvar. Medlemsländerna ska genomföra och korrekt tillämpa det gemensamma regelverk man fattat beslut om på europeisk nivå. I kommissionens uppgift ligger att identifiera vilka åtgärder som kan behöva vidtas på europeisk nivå för en bättre fungerande inre marknad och nästa etapp av inremarknadsakten, syftar till att identifiera vilka ytterligare åtgärder som kan behöva vidtas på europeisk nivå och sedermera förhandlas med medlemsstaterna på sedvanligt vis.
Regeringen avser återkomma till riksdagen med en reviderad Fakta-promemoria i samband med att meddelandet presenteras. Förslagen i meddelandet kommer sannolikt att behandlas i rådsarbetsgruppen för konkurrenskraft och tillväxt.