Regeringskansliet

Faktapromemoria 2013/14:FPM2

Förordning om fiskemöjligheter i 2013/14:FPM2
Östersjön 2014  
Landsbygdsdepartementet  
2013-09-23  

Dokumentbeteckning

KOM (2013) 598

Förslag till rådets förordning om fastställande av fiskemöjligheter i Östersjön för 2014

Sammanfattning

Kommissionen presenterade den 21 augusti ett förslag till reglering av maximal tillåten fångst (TAC) och kvoter under 2014 för fem arter i Östersjön. Förslaget innebär en minskning av kvoten för torsk i det västra beståndet, medan kvoten i det östra beståndet ökar. För övriga arter innebär förslaget följande:

-Ökningar eller bibehållen nivå avseende kvoterna för sill, med undantag för sill i det västra beståndet,

-en mindre minskning av kvoten för skarpsill, samt

-en i princip oförändrad kvot för lax i egentliga Östersjön.

Förslaget innebär att flertalet arter kommer att förvaltas i enlighet med principen om maximalt hållbart uttag (MSY) utifrån de mål som slagits fast inom ramen för den nyligen reformerade gemensamma fiskeripolitiken. Regeringen stödjer denna ansats, men vill samtidigt understryka vikten av att långsiktiga förvaltningsplaner antas för de arter där så ännu inte har skett. Detta i syfte att skapa redskap för en mer effektiv långsiktig förvaltning för samtliga kommersiella arter i Östersjön.

1 Förslaget

1.1Ärendets bakgrund

Kommissionen lämnar årligen förslag om fiskemöjligheterna i Östersjön för nästkommande år. De arter som regleras är torsk, sill, skarpsill, lax och rödspätta.

1.2Förslagets innehåll

Kommissionens förslag fastställs med stöd av biologisk rådgivning från ICES (Internationella Havsforskningsrådet). ICES råd baseras på bästa kända vetenskapliga grund. I de fall det finns långsiktiga förvaltningsplaner, såsom för torsken i Östersjön, eller särskilda återhämtningsplaner, tar ICES hänsyn till dessa i rådgivningen. Utöver råd från ICES inhämtar kommissionen råd från den vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF). Kommissionen inhämtar också synpunkter från den rådgivande nämnden för fiskefrågor i Östersjön, Baltic Sea Regional Advisory Council (BSRAC).

Kommissionen har därutöver i sitt årliga meddelande om fiskemöjligheter för nästkommande år (Samråd om fiskemöjligheter 2014 KOM(2013) 319)), definierat de grundläggande principer som den avser att utgå ifrån vid fastställandet av fiskemöjligheterna. Meddelandet diskuterades vid jordbruks- och fiskerådet i juli 2013. Kommissionen föreslår i meddelandet att:

TAC:er ska fastställas för att uppnå MSY där sådana vetenskapliga råd finns. Om MSY kan uppnås innan 2015 med liten eller ingen förändring i TAC kommer kommissionen att föreslå detta,

förvaltningsplaner ska följas. Om planens återhämtnings mål uppnåtts kommer kommissionen dock att föreslå TAC för att nå MSY till 2015,

internationella överenskommelser om TAC:er och andra åtgärder ska följas, samt

om det inte finns tillräckligt god vetenskaplig rådgivning ska vägledande vetenskapliga rekommendationer som bygger på kvantitativa analyser av tillgänglig information användas som underlag för TAC-beslut.

När det inte finns vetenskaplig rådgivning, eller beståndens status är okänd, ska försiktighetsprincipen följas.

Kommissionens förslag innebär att den långsiktiga planen för torsk följs. Förslaget innebär en ökning med +7% när det gäller torskfiskekvoten för östra beståndet och en minskning med -15 % i västra beståndet. Förordningsförslaget reglerar också fiskeriansträngningen, som mäts i antalet

fiskedagar eller antalet dagar ute ur hamn, s.k. effortreglering. I torskplanen för Östersjön anges att fiskeriansträngningen ska minskas successivt. Beträffande antalet tillåtna fiskedagar med redskap som fångar torsk föreslår kommissionen en minskning med 10 % (från 163 till 146 dagar) i det västra området medan de föreslår en minskning med 8 % (från 160 till 147 dagar) i det östra området i enlighet med reglerna i torskplanen.

I fråga om östersjölax (omr. 22-31) föreslår kommissionen en i princip oförändrad kvot. Förslaget följer ICES rådgivning. Kommissionen gör dock en annan bedömning av det orapporterade fisket och fiskeridödligheten än ICES. Vidare innebär förslaget jämfört med 2013:

en reduktion av TAC för sill i västra området (område 22-24) med - 23%,

en ökning av TAC för sill i egentliga Östersjön (område 25-29, 32) med - 59%,

en oförändrad TAC för sill i Rigabukten (område 28.1),

en ökning av TAC för sill i Bottenhavet och Bottenviken (område 30-31) med 35%,

en reduktion av TAC för skarpsill (område 22-32) med - 11 %,

en reduktion av TAC för lax i Finskaviken med -53%, samt

en minskad TAC för rödspätta med -12%.

1.3Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa

EU:s gemensamma fiskeripolitik (GFP) är ett fullständigt harmoniserat politikområde.

1.4Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys

Förslaget har inga budgetära konsekvenser för svenska staten. Förslaget bedöms heller inte påverka budgeten för Europeiska unionen.

2 Ståndpunkter

2.1Preliminär svensk ståndpunkt

Regeringens grundinställning är att fiskeriförvaltningen ska verka för ett långsiktigt hållbart resursutnyttjande. För att nå detta är det viktigt att beakta den vetenskapliga rådgivningen, och att följa existerande förvaltnings- och återhämtningsplaner. Regeringen anser vidare att det är angeläget att nå de mål om MSY som sätts upp inom ramen för den reformerade gemensamma

fiskeripolitiken. Utifrån detta kan regeringen stödja ansatsen i kommissionens förslag.

Regeringen anser dock att alltför stora svängningar i kvoterna mellan åren bör undvikas.

I fråga om torsken i det västra beståndet anser regeringen att åtgärder bör vidtas för att närma sig MSY.

Ifråga om lax i Östersjön anser regeringen att åtgärder bör vidtas för att öka kunskapen om det o- och felrapporterade fisket. I avsaknad av ytterligare belägg för omfattningen av det o- och felrapporterade fisket förordar regeringen att TAC för lax sätts på en nivå som inte överstiger kommissionens förslag.

Regeringen vill samtidigt understryka vikten av att förslag till långsiktiga planer för de arter som ännu inte har någon plan presenteras, och att detta arbete prioriteras. Detta i syfte att skapa förutsättningar för en långsiktig och stabil förvaltning, till förmån både för fiskbestånd och fisket i sig.

2.2Medlemsstaternas ståndpunkter

Medlemsstaterna har hittills inte lämnat några synpunkter på förslaget i rådet. Frågan har dock behandlats i Östersjökretsen där det framgår att kommissionens förslag har stöd vad avser de flesta bestånd. Flera stater har dock givit uttryck för behovet av att anta en försiktig linje och att agera ansvarsfullt och i linje med en förvaltning som svarar mot den där det finns förvaltningsplaner.

2.3Institutionernas ståndpunkter

Institutionerna har ännu inte yttrat sig.

2.4Remissinstansernas ståndpunkter

Regeringen har hört Sveriges fiskares riksorganisation, Sveriges torsk fiskares producent organisation, Sportfiskarna, WWF, Naturskyddsföreningen, Baltic 2020 och Fiskesekretariatet. BSRAC (Baltic Sea Rac) har lämnat synpunkter direkt till kommissionen om förordningsförslaget.

3 Förslagets förutsättningar

3.1Rättslig grund och beslutsförfarande

Artikel 43.3 i EUF-fördraget och i enlighet med artikel 20 i rådets förordning (EG) nr 2371/2002. Beslut fattas av rådet med kvalificerad majoritet på förslag av kommissionen. Fiskemöjligheterna och fördelningen av dessa mellan medlemsstaterna regleras varje år.

3.2Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen

Förslaget omfattas av unionens exklusiva befogenhet i enlighet med artikel 3.1 d i EUF-fördraget. Subsidiaritetsprincipen är därför inte tillämplig. Förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen.

4 Övrigt

4.1Fortsatt behandling av ärendet

Förslaget kommer att diskuteras vidare med målsättningen att en politisk överenskommelse ska nås vid jordbruks- och fiskerådet den 17-18 oktober 2013.

4.2Fackuttryck/termer

BSRAC: Baltic Sea Rac. Regional rådgivande nämnd för fiskefrågor i Östersjön. Lämnar råd till Kommissionen och medlemsstaterna

MSY: Maximum Sustainable Yield

TAC: Total Allowable Catch; maximal tillåten fångst.