Regeringskansliet

Faktapromemoria 2011/12:FPM168

Ändrat förslag till förordning om den fleråriga budgetramen 2014-2020

Finansdepartementet, Statsrådsberedningen

2012-08-10

Dokumentbeteckning

KOM(2012) 388

Ändrat förslag till rådets förordning om den fleråriga budgetramen för 2014-2020

Sammanfattning

Den 6 juli 2012 presenterade kommissionen en ändring av sitt förslag till EU:s fleråriga budgetram för perioden 2014-2020 från den 29 juni 2011. Förslaget inkluderar de budgetära effekterna av Kroatiens anslutning till EU. Det beaktar också effekterna av uppdaterad ekonomisk data för såväl regional BNP och nationell BNI som av uppdaterade makroekonomiska prognoser, vilket framförallt påverkar fördelningen av strukturfondsstödet under nästa budgetperiod. Regeringen tycker att det är bra att kommissionen nu har presenterat ett förslag grundat på aktuell statistik, men är kritisk till att förslaget varken återspeglar de försämrade tillväxtutsikterna i Europa på kort och medellång sikt eller kravet på att respektera konsolideringsansträngningarna i medlemsländerna. Regeringen anser att den naturliga kostnadsökning som följer av Kroatiens anslutning till EU bör finansieras genom omprioriteringar inom ramen för en realt oförändrad utgiftsnivå för nästa fleråriga budgetram.

1Förslaget

1.1Ärendets bakgrund

Den 29 juni 2011 presenterade kommissionen ett förslag till förordning om den fleråriga budgetramen för perioden 2014-2020, ett utkast till interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen samt ett meddelande om EU:s budgetram En budget för Europa 2020. Samtidigt presenterade kommissionen förslag till beslut och förordningar om systemet för egna medel budgetens inkomstsida. Dessa förslag och initiativ redovisas i Faktapromemoria 2010/11: FPM 143 (Den fleråriga budgetramen 2014-2020 och systemet för egna medel). Den 6 juli 2012 presenterade kommissionen en ändring av förslaget till förordning om den fleråriga budgetramen för 2014-2020.

1.2Förslagets innehåll

Kommissionens förslag innehåller två delar. Den kvantitativa delen innehåller en uppdatering av siffrorna i kommissionens budgetramsförslag från den 29 juni 2011 till följd av de ökade utgifterna som följer av Kroatiens anslutning till EU. Ny ekonomisk statistik och färska BNP-prognoser har vidare föranlett kommissionen att uppdatera utgiftsnivån för stöd från sammanhållningsfonderna, nivån på betalningsbemyndigandena samt de årliga taken för åtaganden och betalningar uttryckta i procent av BNI.

Kommissionens förslag innebär att den totala utgiftsnivån för budgetramen för perioden 2014-2020 beräknas till 1 033 miljarder euro (1,08 % av BNI) i åtaganden jämfört med 1 025 miljarder euro (1,05 % av BNI) i juniförslaget från förra året. Det motsvarar en ökning med 8 miljarder euro. Samtidigt föreslår kommissionen att betalningarna ska öka till 988 miljarder euro (1,03 % av BNI) jämfört med 972 miljarder euro (1,00 % av BNI) i det förra förslaget. Det motsvarar en ökning med ca 15 miljarder euro.

När det gäller anpassningen av budgetramsförslaget till Kroatiens anslutning innebär detta en ökning med 13 741 miljoner euro i åtaganden och 9 956 miljoner euro i betalningar sett över hela nästa budgetperiod. De största delarna utgörs av stöd från dels strukturfonderna och Sammanhållningsfonden, dels EU:s gemensamma jordbrukspolitik. För övriga utgifter har kommissionen utgått från Kroatiens andel av EU-27:s BNP och befolkning i beräkningarna. Vad gäller ökningen av de administrativa utgifterna till följd av Kroatiens anslutning, baseras de på kommissionens beräkningar av ytterligare resursbehov för översättning och tolkning, rättslig expertis, kommunikation och it-förvaltning m.m.

Kommissionens uppdaterade förslag inkluderar också effekterna av aktuell ekonomisk statistik för både regional BNP och nationell BNI, vilket påverkar tilldelningen av stöd till de olika medlemsländerna och regionerna inom ramen för EU:s sammanhållningspolitik. Uppdateringen inkluderar även effekterna av den makroekonomiska prognosen från våren 2012, vilket påverkar nivån på det totala stödet från sammanhållningsfonderna till de medlemsländer som omfattas av ett maximalt utgiftstak på 2,5 % av nationell BNP (capping). Kommissionens förslag innefattar även en halvtidsuppföljning av den fleråriga budgetramens implementering.

Den andra delen i kommissionens förslag består av begränsade textförändringar för att anpassa förordningsförslaget till de sektorsvisa lagförslag som presenterades under hösten 2011 på dels det sammanhållningspolitiska området, dels det inrikespolitiska området. Därutöver föreslås ett nytt språkbruk för en möjlig återförening av Cypern.

1.3Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa

Kommissionens uppdaterade förslag till förordning om EU:s fleråriga budgetram reglerar nivån för åtaganden och betalningar under perioden 2014-2020 och innehåller, tillsammans med utkastet till interinstitutionellt avtal från den 29 juni 2011, bestämmelser för att det årliga budgetförfarandet ska fungera väl. I sak bedöms inte innehållet påverka svenska regler utan det avser endast EU-nivån.

1.4Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys

Kommissionens förslag innebär att den totala nivån för betalningar i budgetramen för perioden 2014-2020 ökar till 988 miljarder euro (1,03 % av BNI) jämfört med 972 miljarder euro (1,00 % av BNI) i juniförslaget från förra året. Det motsvarar en ökning med ca 15 miljarder euro. Sveriges avgift till EU påverkas av EU-budgetens betalningar, och den föreslagna ökningen beräknas leda till en ökning av den svenska EU-avgiften med cirka 600 miljoner kronor per år, om förslaget skulle gå igenom. Av dessa är cirka 400 miljoner kronor hänförliga till kommissionens förslag om ökad budgetram med anledning av Kroatiens medlemskap.

2Ståndpunkter

2.1Preliminär svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar att kommissionen nu har presenterat ett förslag som är grundat på aktuell statistik. Regeringen är dock kritisk till att förslaget varken återspeglar de försämrade tillväxtutsikterna på kort och medellång sikt eller kravet på att respektera konsolideringsansträngningarna i medlemsländerna. Detta borde mötas med en minskad budget istället för en ökad. Regeringen välkomnar Kroatiens anslutning till EU. Kostnadsökningen till följd av det kroatiska medlemskapet bör dock finansieras genom omprioriteringar inom ramen för en realt oförändrad utgiftsnivå.

2.2Medlemsstaternas ståndpunkter

Flera medlemsländer är kritiska till kommissionens förslag då det inte anses återspegla de försvagade tillväxtprognoserna och de nationella konsolideringsansträngningarna. Dessa länder vill att utgiftsnivån i kommissionens ursprungliga budgetramsförslag från 29 juni 2011 ska minska. Det finns också en stor grupp medlemsländer som framförallt värnar sammanhållningspolitiken och som inte kan acceptera ytterligare utgiftsminskningar på detta område jämfört med kommissionens uppdaterade förslag.

2.3Institutionernas ståndpunkter

Institutionernas ståndpunkter är inte kända.

2.4Remissinstansernas ståndpunkter

Förslaget kommer inte att remissbehandlas.

3Förslagets förutsättningar

3.1Rättslig grund och beslutsförfarande

Artikel 312.2 i EUF-fördraget anger: Rådet ska i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande anta en förordning om fastställande av den fleråriga budgetramen. Rådet ska besluta med enhällighet efter godkännande av Europaparlamentet, som ska besluta med en majoritet av sina ledamöter.

3.2Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen

Kommissionen har inte motiverat sitt förslag enligt subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen.

4Övrigt

4.1Fortsatt behandling av ärendet

Under det cypriotiska ordförandeskapet kommer förhandlingarna om nästa fleråriga budgetram att gå in i en mycket intensiv fas. I linje med de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet den 28-29 juni 2012 kommer förhandlingarna att bedrivas med utgångspunkt i den s.k. förhandlingsbox som togs fram under det danska ordförandeskapet. Målsättningen är att nå en överenskommelse före utgången av 2012.

4.2Fackuttryck/termer

Inte aktuellt.