Regeringskansliet
Faktapromemoria 2011/12:FPM178
Förordning om faktablad för investeringsprodukter
Finansdepartementet
Dokumentbeteckning
COM(2012) 352
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om faktablad för investeringsprodukter
SWD(2012) 187
Commission Staff Working Document Impact Assessment Accompanying the document Proposal for a Regulation of the European Parliament and of the Council on key information documents for investment products
Sammanfattning
Kommissionen har lagt fram ett förslag till förordning om faktablad för investeringsprodukter. Med investeringsprodukt avses i detta sammanhang bland annat vissa finansiella instrument såsom fondandelar, finansiella derivatinstrument, aktieindexobligationer och andra strukturerade produkter samt försäkringsprodukter med investeringsinslag (kapitalförsäkringar, fondförsäkringar m.m.). Faktabladet ska finnas tillgänglig för s.k. ickeprofessionella investerare i god tid före köpet (det utgör således förköpsinformation). Förslaget innehåller även bestämmelser om bland annat skadeståndsskyldighet, administrativa sanktioner och åtgärder samt alternativ tvistlösning.
Regeringen ställer sig preliminärt i huvudsak positiv till att konsumentskyddet stärks genom ökad jämförbarhet och transparens samt att ökad konkurrensneutralitet uppnås.
1
1 | Förslaget | 2011/12:FPM178 |
1.1Ärendets bakgrund
Det finns numera ett stort utbud av investeringsprodukter på de finansiella marknaderna, inte minst för konsumenter och andra
Skillnaden i regelverk medför att den information som kunden får skiljer sig åt. För vissa fonder finns redan nu bestämmelser om faktablad i det s.k.
I maj 2007 begärde
Förslaget ingår i ett paket om tre rättsakter som av kommissionen benämns konsumentskyddspaketet (Consumer Retail Package). Förutom förevarande förslag innehåller paketet dels ett förslag till ett reviderat direktiv om
2
försäkringsförmedling (COM[2012] 360 final, ofta benämnt IMD 2) som | 2011/12:FPM178 |
reglerar försäljning av försäkringsprodukter samt ett förslag till ändringar i | |
ovannämnda direktiv om fondföretag (KOM[2012] 350 slutlig, ofta benämnt | |
UCITS 5). Utöver konsumentskyddspaketet bör det framhållas att | |
förevarande förslag har ett nära samband även med ett förslag till revidering | |
av direktiv 2004/39/EG om marknader för finansiella instrument | |
(KOM[2011] 652 slutlig, vanligtvis benämnt MiFID 2). MiFID 2 reglerar | |
bland annat försäljning av de investeringsprodukter som omfattas av | |
förevarande förslag men som inte regleras av försäljningsreglerna i IMD 2. | |
Se vidare Faktapromemoria 2011/12 FPM 34, 2011/12:176 och 2011/12:177. | |
Förslaget lades fram den 3 juli 2012. |
1.2Förslagets innehåll
Inledning
Att förslaget har formen av en förordning innebär att dess bestämmelser blir direkt tillämpliga i medlemsstaterna och medför skyldigheter respektive rättigheter för enskilda parter. Trots förordningsformen förutsätter förslaget att medlemsstaterna vidtar vissa lagstiftningsåtgärder, i synnerhet vad gäller att fastställa bestämmelser om lämpliga administrativa sanktioner och åtgärder. Kommissionen föreslås vidare få befogenhet att anta s.k. delegerade akter i enlighet med artikel 290
Informationskraven för investeringsprodukter är avsedda att gälla parallellt med kraven i prospektdirektivet, direktiv 2009/138/EG om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II), direktiv 2002/65/EG om distansförsäljning av finansiella tjänster till konsumenter samt direktiv 2000/31/EG om
Produkter beträffande vilka faktablad ska lämnas
Med investeringsprodukt avses i förslaget en investering, oavsett dess rättsliga form, där det belopp som ska betalas tillbaka till investeraren är beroende av fluktuerande referensvärden eller avkastningen på en eller flera tillgångar som inte köps direkt av investeraren. Med fluktuerande referensvärden antas bland annat aktieindex avses, men inte referensräntor såsom Libor eller Stibor. Genom finansiella produkter av det senare slaget exponeras investeringen för fluktuationer i en underliggande tillgångs marknadsvärde. Emellertid påverkas inte värdeutvecklingen av investeringsprodukten direkt som vid investering i en specifik tillgång, exempelvis en aktie. Istället har de nu aktuella produkterna ett mellansteg genom att producenten paketerar underliggande tillgångar eller använder någon annan metod vilken medför att ett ägandeskap i slutprodukten (investeringsprodukten) innebär ett indirekt ägande av underliggande tillgångar. Konstruktionen medför enligt kommissionen regelmässigt ökad komplexitet och högre kostnader.
3
Således omfattar förslaget exempelvis andelar i investeringsfonder, där en stor mängd investerare betalar för att bli andelsägare av en fond som i sin tur består av underliggande tillgångar (exempelvis aktier). Detsamma antas gälla fondförsäkringar, kapitalförsäkringar och som huvudregel traditionella livförsäkringar. Investeringsprodukter kan även vara strukturerade finansiella instrument med inslag av derivat, såsom en aktieindexobligation (vilken består av en obligation och en option som säljs i ett paket). Det antas även kunna röra sig om produkter av typen warranter, Bull
1.4 Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys
Kommissionen har låtit genomföra en konsekvensanalys avseende förslaget (se SWD[2012] 188 final). Kommissionen har utgått från tre huvudsakliga problem mångfalden av investeringsprodukter, avsaknaden av ett enhetligt regelverk (vilket i sig medför en snedvridning av konkurrensen) samt avsaknaden av effektiva åtgärder gentemot kundernas informationsunderläge. Av betydelse i sammanhanget är även vissa studier som kommissionen har låtit göra om konsumenters agerande m.m. vid investeringsbeslut1. Kommissionen bedömer att omkring 60 procent av de investeringsprodukter som säljs i EU eventuellt inte motsvarar konsumentens behov och att enbart en marginell förbättring i det avseendet motsvarar mycket betydande belopp i placeringstillgångar. Förslaget bedöms medföra ett ökat konsumentskydd genom standardisering av förköpsinformation och ökad jämförbarhet. Det bedöms också öka förtroendet för finansmarknaden.
Kommissionen bedömer att förslaget medför engångskostnader om i grova drag 171 miljoner euro samt löpande kostnader om 14 miljoner euro per år för de företag som utvecklar investeringsprodukter. De slutliga kostnaderna beror emellertid på utformningen av genomförandeakter och delegerade akter. Därutöver följer vissa mindre kostnadsökningar för distributörer (mellanhänder). Enligt kommissionens uppfattning uppvägs de kostnader och insatser som krävs för att genomföra förslaget med råge av de fördelar som följer av det.
Kommissionen gör bedömningen att förslaget inte kommer inte att påverka
EU:s budget.
Regeringen har i nuläget inget att invända mot kommissionens konsekvensanalys vad gäller de kostnader som kan uppkomma. Förslaget kan dock, utöver vad som anges i konsekvensanalysen, förväntas leda till ökade kostnader för den svenska myndighet som utses till behörig myndighet avseende tillsynsärenden samt arbete med efterlevnad av föreskrifter m.m. Regeringens utgångspunkt är att eventuella budgetära konsekvenser, såväl nationella som inom EU, ska rymmas inom befintliga anslag.
1Consumer
7
2011/12:FPM178
2 Ståndpunkter
2.1Preliminär svensk ståndpunkt
Regeringen ställer sig i huvudsak positiv till att konsumentskyddet stärks genom ökad jämförbarhet och transparens. Förslaget fyller en viktig funktion genom att införa informationskrav för produkter som idag inte omfattas av sådana krav samt genom att skapa enhetlighet. Därutöver framstår det som positivt att ökad konkurrensneutralitet uppnås mellan företag inom olika delar av finansmarknaden.
Det är av vikt att regleringen utformas på ett ändamålsenligt sätt och inte ådrar aktörerna onödigt betungande regler och kostnader.
Enligt regeringens mening är inte förslagets tillämpningsområde helt tydligt avgränsat vad gäller de produkter eller vilka kunder som berörs. Regeringen anser att en sådan ordning är problematisk med tanke på att det rör sig om ett förslag till förordning och inte direktiv. Tillämpningsområdet förtjänar därför särskild uppmärksamhet i det fortsatta arbetet med förslaget.
Regeringen instämmer i vad kommissionen har anfört i konsekvensbeskrivningen om att ett helhetsperspektiv måste anläggas vid frågor om finansiellt konsumentskydd. Såväl olika typer av regleringsåtgärder som insatser för finansiell folkbildning är angelägna. Vad gäller den slutliga utformningen av de nu aktuella faktabladen kan regeringen emellertid konstatera att kostnaderna för en viss investeringsprodukt har en stor betydelse för det slutliga resultatet på lång sikt. Till skillnad från den framtida avkastningen brutto är kostnaderna i huvudsak kända redan vid köpet av produkten. Regeringen kan även baserat på olika studier och undersökningar om s.k. finansiell förmåga dra slutsatsen att många konsumenter inte har tillräckliga kunskaper om kostnaderna för de investeringsprodukter som de sparar i och inte heller utan vidare kan räkna ut vilka effekter på värdeutvecklingen netto som uppkommer till följd av en viss årlig förvaltningsavgift som anges i procent. Regeringen anser därför att behovet av att ge ett schabloniserat exempel (ett jämförelsepris) på kostnadernas effekter på lång sikt, uttryckt i ett visst belopp, bör beaktas vid den slutliga utformningen av såväl förordningen som eventuella genomförandebestämmelser respektive delegerade akter. Här kan konstateras att ett sådant jämförelsepris har börjat användas av vissa finansiella företag i Sverige.
En noga avvägning bör göras mellan behovet av att informera om olika förhållanden respektive risken för att faktabladet blir så omfattande till sitt innehåll att den genomsnittlige konsumenten inte tar till sig informationen.
8
Sammantaget bör bestämmelserna om faktabladets utformning, innehåll och | 2011/12:FPM178 | ||||||||
tillhandahållande, liksom bestämmelserna om skadeståndsansvar, alternativ | |||||||||
tvistlösning, | administrativa | sanktioner, | delegerade | akter | samt | ||||
övergångsbestämmelsen avseende vissa fondandelar noga uppmärksammas | |||||||||
och analyseras i det fortsatta arbetet. I sammanhanget bör också | |||||||||
konsekvenserna av den särskilda bevisbörderegeln vägas in, särskilt i fråga | |||||||||
om | förslagets | eventuella | effekt | på | kostnadsbilden | för |
informationsprodukterna.
Vad särskilt gäller genomförandetidsfrister bör de bestämmas utifrån sakliga utgångspunkter och vara realistiska. Fristerna bör ha sin utgångspunkt i en bedömning av den enskilda rättsaktens innehåll och omfattning. Regeringen anser att på finansmarknadsområdet måste också hänsyn tas till efterföljande
2.2Medlemsstaternas ståndpunkter
Det är ännu inte känt vilka ståndpunkter medlemsstaterna har.
2.3Institutionernas ståndpunkter
Det är ännu inte känt vilka ståndpunkter institutionerna har.
2.4Remissinstansernas ståndpunkter
Regeringen har berett berörda myndigheter, företag och organisationer tillfälle att lämna synpunkter på förslaget senast den 31 augusti 2012.
3 Förslagets förutsättningar
3.1Rättslig grund och beslutsförfarande
Förslag baseras på artikel 114 i
3.2Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen
Kommissionen bedömer att förslaget är förenligt med principerna om subsidiaritet och proportionalitet. Enligt kommissionen kan inte förslagets syften uppnås genom lagstiftning på medlemsstatsnivå, inte minst då det bland annat handlar om att åtgärda luckor i
9
liknande slag som förslaget gäller. Dessa åtgärder har varit av varierande | 2011/12:FPM178 |
natur, vilket kan medföra negativa effekter ur ett inre marknadsperspektiv. | |
Även om |
|
bör enligt kommissionens uppfattning en reglering som omfattar alla EU- | |
länder införas för att skapa likvärdiga och rättvisa konkurrensvillkor mellan | |
aktörer i olika medlemsstater. | |
Det förhållandet att viss osäkerhet råder om förslagets tillämpningsområde | |
medför enligt regeringens mening i någon mån svårigheter att bedöma | |
förslagets konsekvenser.Regeringen instämmer i kommissionens bedömning | |
av frågorna om proportionalitet och subsidiaritet. Det bör i det avseendet | |
särskilt beaktas att de nu aktuella investeringsprodukterna i betydande | |
omfattning tillhandahålls av företag från andra |
|
nämnas att över 4 000 utländska delfonder (investeringsfonder) finns på den | |
svenska marknaden. Därtill kommer att en rad åtgärder vidtas i övrigt för att | |
öka graden av integration på den inre marknaden vad gäller finansiella | |
tjänster. |
4 Övrigt
4.1Fortsatt behandling av ärendet
Regeringen har berett berörda myndigheter, företag och organisationer tillfälle att lämna synpunkter på förslaget senast den 31 augusti 2012. Förhandlingar om förslaget i rådsarbetsgrupp inleds den 12 september i år. Tidsplanen för förhandlingarna i Europaparlamentet är ännu inte känd.
4.2Fackuttryck/termer
Finansiellt instrument: Huvudsakligen överlåtbara värdepapper, penningmarknadsinstrument, fondandelar, finansiella kontrakt avseende prisdifferenser samt i vissa fall optioner, terminskontrakt swappar, räntesäkringsavtal, forwards och andra derivatkontrakt
Fondförsäkring: En typ av livförsäkring med investeringsinslag (sparmoment), varigenom försäkringstagaren bestämmer i vilka fonder hans eller hennes premier ska placeras. Försäkringens värde är kopplat till värdet på andelarna i de fonder som försäkringstagarna valt och försäkringsföretaget lämnar i normalfallet inte någon garanti för hur stora utbetalningarna kommer att bli
Investeringsfond: I svensk rätt värdepappersfonder och specialfonder
Investeringsprodukt: I nu aktuellt avseende en [finansiell] investering där oberoende av produktens rättsliga form det belopp som ska betalas tillbaka till investeraren är beroende av fluktuerande referensvärden eller avkastningen på en eller flera tillgångar som inte köps direkt av investeraren
10
Kapitalförsäkring: En livförsäkring med investeringsinslag (sparmoment), som inte uppfyller de skatterättsliga kraven för pensionsförsäkring och som normalt sett ger möjlighet för försäkringstagaren att själv välja placering av kapitalet i olika typer av finansiella instrument
Livförsäkring: Försäkring, med eller utan investeringsinslag, mot olika ekonomiska risker kopplade till en enskild individs levnad, främst de ekonomiska konsekvenserna av att dö tidigt (dödsfallsförsäkring) och av att leva länge (livfallsförsäkring)
Paketerad investeringsprodukt: En tidigare benämning för investeringsprodukt
Strukturerade insättningar: Tidsbundna insättningar vars avkastning i allmänhet består av en fast ränta och en eventuell tilläggsränta. Tilläggsräntan utbetalas, om den i förväg avtalade underliggande tillgången (t.ex. börsaktier) utvecklas gynnsamt under insättningstiden
Traditionell livförsäkring: En typ av livförsäkring med sparmoment, varigenom försäkringsgivaren garanterar den försäkrade en viss utbetalning, t.ex. motsvarande erlagda premier efter avdrag för avgifter eller en viss avkastning på erlagda premier (och vanligtvis finns en möjlighet till avkastning därutöver)
2011/12:FPM178
11