Regeringskansliet
Faktapromemoria 2012/13:FPM65
Direktiv om utbyggnad av infrastruktur 2012/13:FPM65 för alternativa drivmedel
Näringsdepartementet
Dokumentbeteckning
KOM (2013) 18
Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen
Sammanfattning
Förslaget till direktiv kräver att medlemsstaterna bygger upp en minimiinfrastruktur med laddningsstationer för elbilar och tankningsstationer för naturgas (LNG och CNG) och väte senast år 2020. Denna infrastruktur ska uppfylla gemensamma tekniska specifikationer. Direktivet ställer också krav på att medlemsstaterna ska inrätta nationella politiska ramar för marknadsutvecklingen av alternativa drivmedel och dess infrastruktur.
Längs alla vägar som ingår i det transeuropeiska stomnätet ska medlemsstaterna se till att det finns tankstationer för vätgas med ett avstånd på högst 300 km mellan stationerna och för LNG med ett avstånd på högst 400 km mellan stationerna.
Regeringen är positiv till kommissionens initiativ till att främja användningen av alternativa drivmedel och att det sker en samordning på
1
handlar det t.ex. om att hänsyn behöver tas till att stora delar av vårt land är | 2012/13:FPM65 |
glesbefolkat och har små trafikströmmar. När det gäller finansieringen av | |
den utbyggda infrastrukturen så är regeringen inte övertygad om att | |
genomförandet kan ske utan att det ställs krav på tillskott av offentliga | |
medel. Regeringen behöver också få bättre överblick över de ekonomiska | |
konsekvenserna för berörda näringar som underlag, och i förlängningen | |
transportköparna, för ställningstagande i sak. Slutligen anser regeringen att | |
förslagets koppling och bidrag till klimatmålen är svagt och behöver | |
vidareutvecklas. |
1 Förslaget
1.1Ärendets bakgrund
Förslaget till direktiv har sin bakgrund i Europa
Samtidigt som förslaget presenterade kommissionen ett meddelande om en europeisk strategi för alternativa drivmedel Miljövänlig energi för transport: En europeisk strategi för alternativa bränslen (COM(2013) 17 final). Till meddelandet hör också ett arbetsdokument från kommissionens avdelningar med förslag till åtgärder när det gäller introduktionen av LNG som ett alternativt fartygsbränsle (SWD(2013) 4 final).
Kommissionen presenterade förslaget den 24 januari 2013.
1.2Förslagets innehåll
Kommissionen menar att en ökad användning av alternativa drivmedel hindras av 1) höga fordonspriser 2) låg acceptans bland konsumenterna och 3) brist på
2
Det är främst tre alternativa drivmedel som berörs av förslaget: el, väte och | 2012/13:FPM65 |
naturgas (LNG och CNG). Andra alternativ till olja som biodrivmedel berörs | |
inte i lika stor utsträckning. | |
Förslaget till direktiv kräver att medlemsstaterna bygger upp en | |
minimiinfrastruktur med laddningsstationer för elbilar och tankningsstationer | |
för naturgas (LNG och CNG) och väte. Denna infrastruktur ska uppfylla | |
gemensamma tekniska specifikationer. Direktivet ställer också krav på att | |
medlemsstaterna ska inrätta nationella politiska ramar för |
marknadsutvecklingen av alternativa drivmedel och dess infrastruktur.
Kommissionen har angett följande operativa krav i förslaget:
Alla laddningsstationer för elfordon, alla tankstationer för väte och naturgas (LNG och CNG) för vägtransportfordon och LNG- tankstationer för fartyg ska kunna anslutas och vara driftskompatibla.
Antalet laddningsstationer för elfordon ska för varje enskild medlemsstat uppgå till ett visst antal, varav minst 10 % ska vara tillgängliga för allmänheten. I Sverige ska det finnas 145 000 laddningsstationer varav 14 000 ska vara tillgängliga för allmänheten.
Befintliga tankstationer för väte ska vara anslutna via det transeuropeiska transportnätets stomnät, med ett längsta avstånd på 300 km mellan stationerna, senast 2020.
Allmänt tillgängliga
I förslaget ges kommissionen rätt att anta delegerade akter.
3
1.3 Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa | 2012/13:FPM65 |
Förslaget till direktiv kommer att medföra behov av analys av påverkan på svenska regler. Förslaget kan komma att kräva införande av nya regler på
Det finns för närvarande inga svenska regler som fullt ut motsvarar de som finns i det föreslagna direktivet. Regeringskansliet analyserar för närvarande i vilken utsträckning lagen om skyldighet att tillhandahålla förnybara drivmedel (2005:1248) (den s k pumplagen) skulle kunna användas för att genomföra direktivet i Sverige.
Lagen om skyldighet att tillhandahålla förnybara drivmedel, (den s.k. pumplagen) innebär att de största bensinstationerna sedan den 1 april 2006 är skyldiga att tillhandahålla förnybara drivmedel. Tankställen som säljer mindre än 1 000 kubikmeter fossila drivmedel per år är undantagna från reglerna. Syftet med pumplagen är att minska koldioxidutsläppen genom att förbättra tillgången på förnybara drivmedel, främst mot bakgrund av att tillgängligheten bedömts som ett av de största hindren mot en ökad användning av förnybara drivmedel. Det bakomliggande syftet är alltså snarlikt förslaget till direktiv. En viktig skillnad är dock att förslaget till direktiv inte ställer något krav på att drivmedlen ska vara förnybara. Biodrivmedel omfattas inte heller av förslagets krav på en minimiinfrastruktur för tankställen.
1.4Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys
Enligt kommissionens konsekvensanalys (Sammanfattning i SWD(2013) 6 final) är den totala investeringskostnaden för ett miniminätverk för laddning/tankning enligt förslaget cirka 10 miljarder euro. Fördelarna med avseende på en lägre oljeförbrukning bedöms vara värda cirka 84,9 miljarder euro, den minskade inverkan på miljön till omkring 15,4 miljarder euro.
För Sverige bedömer kommissionen investeringskostnaden till 144 miljoner euro för laddningsstationer för elfordon varav 68 miljoner euro för privata laddpunkter. Kostnaden för investeringar i anläggningar för bunkring av LNG och tankning av LNG och väte bedöms uppgå till 107 miljoner euro. Den totala investeringskostnaden i Sverige skulle alltså uppgå till 251 miljoner euro fram till 2020.
4
Kommissionens bedömning är att medlemsstaterna kan säkerställa | 2012/13:FPM65 |
genomförandet genom en mängd olika åtgärder (t.ex. byggregler, villkor för | |
tillstånd för parkeringsplatser, certifiering av företagens miljöprestanda, | |
underlättat samarbete mellan |
|
offentliga utgifterna nödvändigtvis behöver öka. |
|
endast påverkas i begränsad omfattning genom kostnader relaterade till | |
direktivets uppföljning. |
2 Ståndpunkter
2.1Preliminär svensk ståndpunkt
Regeringen är i huvudsak positiv till kommissionens initiativ att främja användningen av alternativa drivmedel. Det är en fördel om utbyggnaden av infrastruktur för alternativa drivmedel samordnas på
Regeringen analyserar för närvarande kommissionens förslag till vilka drivmedel som ska ha en sammanhållen
Förslaget fokuserar i huvudsak på fossila alternativa drivmedel. Kopplingen till uppsatta klimatmål blir därmed svag och behöver vidareutvecklas. För att nå de utsläppsmål som finns i vitboken för EU:s framtida transportpolitik och svenska nationella klimatmål är det nödvändigt med en ökad andel förnybara drivmedel och el i transportsektorn. Det bör därför vara möjligt att genom detta direktiv säkerställa att en över tiden ökad andel förnybara drivmedel och el införs på
När det gäller finansieringen av den utbyggda infrastrukturen så är regeringen inte övertygad om att genomförandet kan ske utan att det ställs krav på tillskott av offentliga medel. Marknadens investeringsvilja är sannolikt lägre i ett glest befolkat land. Regeringen behöver också få bättre överblick över de ekonomiska konsekvenserna för berörda näringar som underlag, och i förlängningen transportköparna, för ställningstagande i sak. Sammantaget vill regeringen framhålla att Sveriges budgetrestriktiva hållning innebär att förslagets ekonomiska konsekvenser måste analyseras
5
och värderas i förhållande till förslagets mervärde. Regeringen anser vidare | 2012/13:FPM65 |
att EU måste arbeta för att få till stånd system som är kostnadseffektiva, | |
proportionella och inte mer komplicerade eller kostsamma för vare sig | |
branschen eller det offentliga än nödvändigt. |
2.2 Medlemsstaternas ståndpunkter
Andra medlemsstaters ståndpunkter är ännu ej kända.
2.3 Institutionernas ståndpunkter
Institutionernas synpunkter är ännu ej kända.
2.4 Remissinstansernas ståndpunkter
Förslaget remissbehandlas för närvarande.
3 Förslagets förutsättningar
3.1Rättslig grund och beslutsförfarande
Artikel 91.1 d i fördraget om Europeiska Unionens funktionssätt. Beslut tas med kvalificerad majoritet i medbestämmande med Europaparlamentet.
3.2Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen
Mervärdet av en
Regeringen delar kommissionens bedömning när det gäller subsidiaritetsprincipen.
För att uppfylla proportionalitetsprincipen tar den föreslagna åtgärden endast upp de alternativa drivmedlen el, väte och naturgas (LNG och CNG), vars misslyckanden på marknaden kräver ett offentligt ingripande, och de två
6
transportsätt (vägtransport och vattenburen transport) för vilka utvecklingen | 2012/13:FPM65 |
av ett nödvändigt miniminätverk inte kan uppnås utan stöd från unionen. |
Regeringen har ännu inte tagit ställning till om kommissionen valt ut rätt drivmedel för en
4 Övrigt
4.1Fortsatt behandling av ärendet
Förslaget har remitterats till ett sjuttiotal svenska remissinstanser med önskemål om svar senast den 1 mars 2013.
Förslaget presenterades i rådsarbetsgruppen för transportfrågor den 15 februari.
Det irländska ordförandeskapet har aviserat att rådet ska få en lägesrapport i juni 2013.
4.2Fackuttryck/termer
CNG: Komprimerad naturgas.
LNG: Flytande naturgas.
7